♥

Kommit på mig själv hur mycket jag har förändras sen den 25 augusti 2011 - dagen då jag bestämde mig för att springa varvet.

Större delen av vad jag tänker på är träning. Större delen av vad jag pratar om är träning.

Funderar ofta på att alla måste verkligen tröttna om mitt eviga samtalsämne: träning. Det är ju klart att alla inte tycker det är kul att träna. Herrejissanes, kolla bara på mig för ett halvår sedan. Träning var ett måste, ett ONT måste. Varför måste jag när det är så skönt i soffan?? Det finns ju så mycket annat att göra.

Idag är det riktigt kul och ett härligt måste.

*Under step-klasserna älskar jag att lära mig stegen snabbt och utveckla mig med att gå ner djupare, arbeta mer med starka armar och klara av allt utan att göra fel.
*När jag springer älskar jag känslan av att kunna ta mig fram av egen maskin. Se hur långt jag kan klara av att springa. Jag älskar när jag jämför med tidigare löprundor och märker hur mycket jag utvecklas.
*skivstången är ett underbart sätt att mäta hur mycket jag orkar samt utveckla rätt muskler så att jag orkar springa bättre.

Det jg älskar mest med att träna är att det ger resultat! Vikten har inte ändrats något radikalt (vilket är bra!) men kroppen har blivit tightare. Magen - som fått frågan om jag var gravid - är "plattare" och muskler i armar börjar synas. Jag orkar så mycket mer och jag känner mig riktigt pigg både psykiskt och fysiskt. Vill så mycket mer nu förtiden!

Sen får jag inte glömma en annan sak :-)
Sen jag började träna inför varvet så träffar jag Karin minst en gång i veckan! Från att ses några ggr/år till att träna ihop så fort våra scheman passar. Fantastisk vän! Fantastisk människa! Fantastisk inspirationskälla! Alla borde ha en Karin...