11km-1:10, lördagen den 14e januari

Kl 7:00 ringde klockan. Med tunga steg gick jag mot köket för frukost. Långdistans med Karin stod på schemat.
Det var en underbar morgon med strålande solsken och perfekt sällskap. Hur trevligt det än var i Filippinerna (åååh vad jag saknar det) så saknade jag Karin å våra träningar ihop. Långpass är perfekt att hålla koll på varandras liv.

Hade satt som mål att springa i 2 timmar men jag gjorde misstaget att springa förbi mitt hem vid halvvägs och det var så lätt att springa mot mitt hus. Att ta mig fram är inte så svårt. Det svåra är att hålla mitt psyke på plats. Att inte tänka för mycke. Målet är att hitta på något som ändrar det. Då tror jag att jag kan komma hur långt som helst.

Oavsett vad så får jag tänka positivt. Bara sprungit en mil 2 gånger innan och nu sprang jag EN km mer... Plus att jag inte har sprungit mycket på en månad så det är faktiskt bra ändå (tror att bron över till stan skrämde mig då den är ganska brant :-p ).

Dax för en promenad med svärmor....

-A



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback