♥

En timme är lång tid.

Många tankar hinner gå igenom skallen på en timme. Under finalloppet idag var det många av Karins visdomsord och peppningar som gjorde att de gick framåt. Men tyvärr var det ganska många negativa tankar med.

Har bara sprungit på bandet och på asfalt innan och idag var det på grus och stigar. Lera. Rötter att parera. En himlans massa människor som sprang in i mig. Och för att inte glömma alla dessa backar.

Efter 3 km kom de första negativa tankarna. De kom i en uppförsbacke. Med rötter. Lera. Människor som trängdes. Då funderade jag på om jag inte skulle avbryta. Men hur skulle jag förklara det för alla jag berättat om loppet? Nej de var bara att fortsätta.

Tempot jag höll (om man bortser från uppförsbackar) var runt 5-5.30min/km. Jag hade ställt in mig på runt 6-6.15min/km. Det vill säg gick de bra men jag såg bara siffrorna på klockan när jag var i uppförsbackarna och de tankarna plågade mig.

Precis när jag passerade 5km skylten hörde jag Tina Turner (ja, det va tydligen det mest peppande jag hade i min iphone) skråla "you are simply the best" och jag insåg att jag hade sprungit en halvtimme. Springer jag lika fort nästa halvtimme så jag har nått mitt mål.humöret och självförtroendet växte! TACK TINA!

Den sista km spurtade jag. Det gick fortare och fortare men sista backen höll på att ta kål på mig. Min astma gjorde sig påmind men jag såg bara målet och försökt andas långsamt och djupt.

59.04 stannade min klocka på. Nu återstår bara att se vad finalloppet hade för tid.... Men jag slog mitt personbästa. Det är det som räknas!!!