en underlig känsla

På sistonne har antalet läsare gått upp.

Absolut inget fel med att folk läser denna bloggen. Den är till för mig, mina vänner jag inte träffar ofta och min söta familj. Men har haft bloggen i 2½ år och vart van vid att de inte är så många som läser. Tycker det är kul att gå tillbaka och minnas mina fina tider och allt jag vart med om. Önskar jag hade börjat tidigare så jag kunde läsa om mig
guide/reseledartid men då hade jag resedagboken som jag kan gå tillbaka till om de nu skulle vara så.

Summa summarum är det är läskigt att ha fler läsare. Inte kommit upp i flera hundra eller kanske flera tusen men tillräcklig många så att jag vet att det inte bara är mina vänner som läser.

Hur mycket borde man skriva?

Som jag skrev i november 2007:

hoppas på att jag lämnar ett fotspår i era liv...
.. precis så som ni lämnar fotspår i mitt :)






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback